Bluff-sms och bluffmejl Skatteverket Försäkringskassan

Bluff-sms, bluffmejl, nätfiske, phishing | Skatteverket Försäkringskassan

På sistone har det blivit allt vanligare med bluffmail eller bluff-sms som ser ut att komma från välkända myndigheter som Skatteverket eller Försäkringskassan. Falska mail kan förekomma i många olika varianter, och de är särskilt frekventa när det är dags för deklaration eller när skatteåterbäringen är på väg.

Hur ett bluffmail ser ut?

Skriv in webbadressen manuellt i din webbläsare eller klicka på en länk från en pålitlig källa, till exempel myndighetens officiella webbplats.

Kontrollera avsändarens e-postadress. Den ska sluta på “@skatteverket.se” eller “@forsakringskassan.se”. Beakta framförallt stavfel.

Ett bluff-sms, bluffmejl, nätfiske eller phishing innehåller ofta en bilaga i form av en länk. Det kan t.ex. vara en fil med namnet “viktigt Information, Klicka här” eller, “För att veta mer om företaget som tagit emot pengarna klicka här” etc. En fil i form av en bilaga som slutar med “.html” innebär att vid öppnandet av filen skickas du till en webbplats. Webplatsen innehåller malware (skadliga program) vilka direkt installeras på din dator via webbläsaren och tar över din dator.

Klicka INTE på länkar i mejlet

Får du ett mail som ser annorlunda- eller konstigt ut, även om det kommer från en känd avsändare, klicka varken på länkar i mejlet eller på bilder och bilagor bilagor.

Om du råkat klicka på en skadlig länk eller fil

Ifall du av misstag har råkat klicka på en länk i mailet kan du ha drabbats av skadligt kod eller trojaner i form av nätfiske eller phishing på din enhet.

Dessa skadliga program kan skapa såväl falska pop-up annonser längst ner till högra hörnet på bildskärmen som utgöra hot mot dina privata information och enhetens säkerhet eftersom de stjäl informationen på datorn samt alla tangentbordsinmatningar (alltså allt som du skriver på tangentbordet) för att sedan sända dessa vidare till bedragarna.

Dagens moderna skadliga kod lägger sig dessutom latent i bakgrunden och lyssnar av, bevakar, avvaktar och i rätt ögonblick överför ditt kreditkortsnummer, lösenord och annan viktig information vidare.

Bedragare blir allt mer sofistikerade och det kan vara svårt att skilja ett äkta meddelande från ett bluffmeddelande.

Dela denna information med dina vänner och familj för att hjälpa dem att undvika att bli lurade!

Undvik bluffmail och bluff-sms

Rubriker eller bilagor i mailen kan ofta innehålla ord som moms, faktura, skattekonto, kassaregister eller liknande ord för att fånga din uppmärksamhet.

Om du någon gång i ett meddelande uppmanas att öppna en bifogad fil som påstås innehålla tips på deklarationsavdrag, stor summa i skatteåterbäring, vinst, eller liknande, måste du vara extra uppmärksam.

I många fall kan det även finns länkar till en webbsida där du ombeds att uppge dina konto- eller kortuppgifter för att få din stora skatteåterbäring.

Om det står att du ska lämna ifrån dig personliga uppgifter som bankkontonummer eller kreditkortsnummer, ska du inte göra det. Både Skatteverket, banken eller Försäkringskassan använder sig av säkra inloggningar via t.ex. e-legitimation som BankID och frågar aldrig efter sådan information de redan bör ha.

Hjälp vid blufförsök

Känns webbsidan eller mailet konstigt och obekvämt? Kontakta banken eller myndigheten direkt på telefon.

Datorkirurgen AB kan också undersöka dina datorer, nätverk och andra enheter för att identifiera hoten och rensa dem från skadliga kod. Myndigheterna kan inte bistå med sådana råd och hjälp för just din utrustning.

Om du har fyllt i uppgifter och därigenom blivit utsatt för bedrägeri ska du kontakta din bank för att spärra kort och konton, efter det kontakta Polisen för att anmäla brottet och sedan oss på Datorkirurgen för att kolla upp och säkra din dator.